ti20170530

Tillbaka Hem
Du är här:Hem»Yrkesinformation»Undervisning och Pedagogik»Lärare (Universitet och Högskola)»Universitets- och Högskolelärare

Universitets- och Högskolelärare

Universitets- och Högskolelärare

En universitets- och högskolelärare undervisar på högskolenivå. Som universitets- och högskolelärare kan man inneha olika titlar beroende på utbildningsgrad. I universitets- och högskolelärarens arbetsuppgifter ingår bland annat undervisning, planering, handledning, examination, kursutveckling, pedagogiskt utvecklingsarbete samt administration. Arbetet som universitets- och högskolelärare kräver djupa kunskaper och ett stort engagemang i det ämne man undervisar.
En universitets- och högskolelärare i åldern 25-39 tjänar i genomsnitt 26000 kr/månad medan en universitets- och högskolelärare i åldern 40-64 tjänar i genomsnitt 37200 kr/månad.

  • Arbetsuppgifter

  • Utbildning

  • Framtid

  • Lön

  • Bra länkar

  • Film

  • Som universitets- och högskolelärare undervisar man inom högskolan. Man kan undervisa på många nivåer från grundnivå upp till forskarutbildningsnivå. Vissa universitets- och högskolelärare är inriktade på undervisning medan andra ägnar större delen av sin tid åt forskning.
  • Som universitets- och högskolelärare kan man ha olika titlar beroende på utbildningsgrad som till exempel universitetsadjunkt, universitetslektor, forskarassistent eller professor.
  • För att arbeta som universitetsadjunkt, universitetslektor eller professor krävs omfattade forskarmeriter och erfarenhet av undervisning.
  • Första steget mot en akademisk karriär är att bli doktorand. Som doktorand kombinerar man arbetet med en egen avhandling med undervisning. Doktorander kan ha en doktorandtjänst eller arbeta som assistent eller amanuens.
  • Om man arbetar som assistent eller amanuens ingår vanligtvis administrativa uppgifter i arbetet. För att arbeta som amanuens behöver man inte vara antagen till en forskarutbildning utan man kan söka tjänst som amanuens med endast en grundutbildning i ryggen. Assistenter får alltid utbildningsbidrag för doktorander. Inom klinisk utbildning och forskning finns kliniska assistenttjänster. För att söka en klinisk assistenttjänst måste man ha en läkar- eller tandläkarexamen och vara antagen till forskarutbildning inom det medicinska forskningsområdet. Assistent- och amanuenstjänster är vanligtvis tidsbegränsade.
  • I universitets- och högskolelärarens arbetsuppgifter ingår planering av undervisning, pedagogiskt utvecklingsarbete och handledning av eleverna i deras arbete. Att examinera och bedöma elevernas studieresultat och prestationer ingår också i universitets- och högskolelärarens arbete. Administrativt arbete, studievägledning och utveckling av nya kurser och studiematerial är andra vanliga arbetsuppgifter för en universitets- och högskolelärare.
  • Arbetsuppgifterna för en universitets- och högskolelärare kan variera beroende på var man arbetar och inom vilket ämnesområde man arbetar. Universitets- och högskolelärare inom humaniora arbetar ofta ensamma medan lagarbete är vanligt inom de tekniska och medicinska områdena. Det har blivit allt vanligare inom vårdområdet med lektors- och adjunktstjänster som innehåller klinisk verksamhet som till exempel arbete som sjuksköterska.
  • För att arbeta som universitets- och högskolelärare krävs att man har en grundexamen från högskolan.
  • För att vara behörig att forska måste man ha studerat ett ämne på heltid i minst ett och ett halvt år.
  • Amanuenstjänster kan man få redan under utbildningstiden.
  • För att få en doktorandtjänst måste man vara antagen till forskarutbildningen. För att börja studera på forskarnivå krävs att man har en magister- eller master examen och 240 högskolepoäng varav minst 60 från avancerad nivå.
  • Universitetsadjunkt kan man bli med en examen från en grundläggande högskoleutbildning men i praktiken krävs högre akademiska meriter för att få en tjänst som universitetsadjunkt.
  • För att bli forskarassistent eller lektor måste man ha disputerat vilket innebär att man skrivit en doktorsavhandling som blivit bedömd och godkänd av andra experter på området.
  • En professor är vanligtvis en auktoritet inom ett forskningsområde och har omfattande akademiska och vetenskapliga meriter. Forskarassistenter, lektorer och professurer tillsätts vanligtvist av en särskild nämnd efter noggrann bedömning av vetenskapliga och akademiska meriter.
  • Pedagogisk utbildning är ännu inte ett krav för att få arbeta som universitets- och högskolelärare. Pedagogisk kompetens fås genom praktik, man börjar vanligtvis att undervisa och lär sig mer och mer efter hand. Det förekommer också att universitet och högskolor erbjuder anställda pedagogisk utbildning.
  • Antalet studenter, utbildningar och utbildningsplatser inom högskolan har ökat vilket har lett till en brist på universitets- och högskolelärare enligt Högskoleverket. Arbetslösheten bland universitets- och högskolelärare har enligt arbetsförmedlingen minskat under de senaste åren och arbetslösheten ligger idag på en lägre nivå än genomsnittet för övriga yrken.
  • Undre det kommande året väntas arbetsmarknaden för universitets- och högskolelärare vara i balans även om det förekommer regionala skillnader och skillnader mellan de olika ämnesområdena enligt arbetsförmedlingen.
  • På grund av den rådande lågkonjunkturen söker sig allt fler till studier inom högskolan enligt arbetsförmedlingen vilket kan innebära att arbetsmarknaden för universitets- och högskolelärare kan komma att försämras på sikt. Enligt arbetsförmedlingen kan lågkonjunkturen även leda till statliga besparingar och minskade anslag till utbildningsväsendet. Detta kan i sin tur också komma att påverka möjligheterna till arbete för universitets- och högskolelärare enligt arbetsförmedlingen. Samtidigt är medelåldern bland anställda vid Sveriges universitet och högskolor hög vilket kan bidra till ett ökat behov av universitets- och högskolelärare i framtiden enligt Högskoleverket.
  • Enligt arbetsförmedlingen är det oftast hård konkurrens om de jobb som har med forskning att göra.
  • En universitets- och högskolelärare i åldern 25-39 tjänar i genomsnitt 26000 kr/månad medan en universitets- och högskolelärare i åldern 40-64 tjänar i genomsnitt 37200 kr/månad enligt Statistiska Centralbyråns lönestatistik från 2009.