to20140424

Lastbilsförare

Lastbilsförare

Det finns idag cirka 113000 lastbilsförare i Sverige och yrket är därför en av de större yrkeskategorierna i samhället enligt Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA).
Lastbilstransporterna står idag för cirka 95% av värdet på allt god som fraktas inom EU och i framtiden väntas efterfrågan på vägtransporter att öka ytterligare (TYA, 2009).
Som lastbilsförare kan man till exempel transportera farligt gods, anläggningsmaterial, möbler eller levande djur. I arbetsuppgifterna ingår vanligtvis lastning och lossning av godset man ska transportera. För att arbeta som lastbilsförare bör man kunna arbeta självständigt men samtidigt gilla att ha kontakt med människor. Arbetet kräver även att man har gott omdöme i trafiken och är ansvarsfull eftersom man hanterar tunga fordon och ibland värdefullt gods.
En lastbilsförare i åldern 25-39 tjänar i genomsnitt 22500 kr/månad. I åldern 40-64 tjänar man som lastbilsförare i genomsnitt 26600 kr/månad.

  • Arbetsuppgifter

  • Utbildning

  • Framtid

  • Lön

  • Bra länkar

  • Som lastbilsförare kan man arbeta som egenföretagare eller vara anställd på ett åkeri. De flesta transporterna sker idag över korta sträckor men som lastbilsförare kan man även transportera gods med lastbil till utlandet.
  • Lastbilsförare kan transportera allt från bränsle, byggmaterial och möbler till levande djur och farligt gods. Fjärrbilsförare, fjärrbilslots, utlandsförare, bohags- och flyttbilsförare, bygg- och anläggningsförare, kranbilsförare, renhållningsförare, sug- och spolbilsförare, tank- och bulkbilsförare, skogstransportförare och djurtransportförare är exempel på olika inriktningar inom transportsektorn. För att köra specialfordon som till exempel kyl- och tankbil eller skogstransporter krävs specialutbildning.
  • Lastbilsföraryrket är ett självständigt yrke som fodrar att man är bra på att själv planera och organisera sitt arbete. Som lastbilsförare måste bland annat planera sin körning med hänsyn till leveransadresser och efter kör- och vilolagstiftningen för yrkesförare.
  • I lastbilsföraryrket ingår ofta lastning och lossning av gods. Att beräkna vikt och volym på det gods man ska transportera ingår vanligtvis också i lastbilsförarens arbete. Det är viktigt att man planerar lastningen av lastbilen med tanke på stabilitet och lastsäkring samt efter vilken ordning godset ska lossas vid leverans.
  • Vissa anställningar kräver att man som lastbilsförare kan köra lastbil med släp. Att kunna hantera en truck vid lastning och lossning kan vara ett annat krav.
  • Att upprätthålla trafiksäkerheten är en viktig del av lastbilsförarens arbete. Att hantera tunga fordon ställer höga krav på förarens köregenskaper och säkerhetstänkande. Som lastbilsförare måste man kunna hantera olika sorters väglag och väderlek. Man måste alltid vara uppmärksam och beredd på oväntade händelser.
  • Lastbilsförare arbetar oftast ensam under själva körningen men det är ändå viktigt att man har lätt för att samarbeta och är flexibel eftersom man kommer i kontakt med godsmottagare, truckförare och lagerförmän. Eftersom man som lastbilsförare ibland hanterar värdefullt gods och avancerad teknik kräver yrket också att man är ansvarsfull.
  • En lastbilsförare bör ha god fysik eftersom lastbilsföraryrket kan vara fysiskt krävande. I arbetet förkommer tunga lyft som kan vara påfrestande för nacke, rygg, axlar och knän. Yrket innebär också att man sitter stilla under långa perioder under körningen vilket kan ha en negativ hälsopåverkan.
  • De flestas lastbilsförare, cirka hälften av alla förare, arbetar som distributionsförare. En distributionsförare kör och hämtar gods på distributionscentraler och levererar till olika godsmottagare som till exempel till butiker eller kontor. Som distributionsförare kan man arbeta på ett åkeri eller vara enmansföretagare.
  • Arbetstiden för lastbilsförare kan vara oregelbunden med arbete på kvällar, nätter och helger.
  • Om man är ung och intresserad av att bli lastbilsförare kan man välja att gå Fordonsprogrammet inriktning transport på gymnasiet. På detta program får man lära sig bland annat om olika fordon som till exempel tung lastbil med släp.
  • Utbildning till lastbilsförare för äldre kan finnas inom Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) och Komvux.
  • För att köra lastbil krävs att man har körkort med C-behörighet som man kan erhålla på trafikskolor. Körkort för att köra tung lastbil med släp, CE-behörighet är också ofta ett krav för att arbeta som lastbilsförare.
  • Enligt nya lagen om yrkeskompetens måste personer som tar körkort med C/CE-behörighet efter den 10 september 2009 även genomgå en grundutbildning på minst 140 timmar utöver körkortsutbildningen samt genomgå 5 dagars fortbildning var femte år för att få arbeta som lastbilsförare. Yrkesförare med C/CE-behörighet som redan arbetar som lastbilsförare omfattas inte av de nya kraven på grundutbildning däremot omfattas alla yrkesförare av kravet på fortbildning.
  • Som lastbilsförare bör man ha grundläggande kunskaper om säkerhet, yttre miljö och arbetsmiljö, kvalitetsarbete, arbetsplanering och godshantering. Yrkesinriktade kunskaper i matematik, data och svenska är också bra att ha.
  • Grund- och fortbildningsutbildningar samt utbildningar för att få specialistkompetens som till exempel ADR-intyg som krävs för att få köra transporter med farligt gods erbjuds bland annat av Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA).
  • Transportsektorn har avreglerats och internationaliseras och mängden gods som transporteras på de svenska vägarna har ökat enligt Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA). Sedan 1990 har lastbilstrafiken i Sverige ökat med 27 % (TYA, 2009). Den snabba utvecklingen av data- och informationstekniken har också påverkat transportbranschen enligt TYA genom att transporterna kan planeras effektivt vilket i sin tur har lett till ökade krav på snabba och exakta leveranser.
  • Åkerinäringen i Sverige påverkas av utvecklingen i industrin, byggverksamheten och handeln. Den senaste tidens oro på finansmarknaden och lågkonjunktur har enlig arbetsförmedlingen lett till en kraftig nedgång särskilt inom industrin och byggsektorn. Det har länge funnits en stor efterfrågan på utbildade lastbilsförare men på grund av konjunkturläget har åkeriernas behov av lastbilsförare minskat enligt arbetsförmedlingen. Det råder idag därför stor konkurrens om de lediga jobben i landet som helhet.
  • Inom de kommande tio åren väntas behovet av att rekrytera lastbilsförare att öka successivt enligt arbetsförmedlingen. En anledning till detta är stora pensionsavgångar inom yrket. Dessutom väntas godstransporterna på vägarna att öka i framtiden, bland annat på grund av en ökad internationalisering. En annan anledning till en större efterfrågan på lastbilsförare är enligt Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) förändringar inom industrin som till exempel att tillverkningen koncentreras till färre enheter som tillverkar större volymer. Detta innebär bland annat att transportavstånden samt mängden och värdet av godset ökar vilket i sin tur innebär mer arbete för åkeriföretagen.
  • Det är möjligt att en ökad internationalisering kan leda till en ökad konkurrens av utländska förare i Sverige enligt arbetsförmedlingen. Detta väntas dock inte bli ett stort problem eftersom tillgången på lastbilsförare ändå väntas bli för liten för att möta den ökade efterfrågan. Detta på grund av att för få utbildar sig till yrket. Arbetsförmedlingen bedömer därför att utbildade lastbilsförare får goda möjligheter till arbete i framtiden.
  • En lastbilsförare i åldern 25-39 tjänar i genomsnitt 22500 kr/månad enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) lönestatistik från 2009. I åldern 40-64 tjänar man som lastbilsförare i genomsnitt 22600 kr/månad.

Referenser:

Arbetsförmedlingen (AMS).

Statistiska Centralbyrån (SCB).

Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA).