on20171122

Tillbaka Hem
Du är här:Hem»Yrkesinformation»Naturvetenskap»Oceannograf»Oceannograf

Oceannograf

Oceannograf

Oceanografi är läran om havet och dess rörelser.

Oceanografen arbetar med olika slags utredningar inom det oceanografiska området och arbetsfältet sträcker sig från miljövård till utveckling av havsteknik.

Oceanografens arbete berör frågor rörande miljö, klimat och samhällsutveckling. Det är vanligt att man som oceanograf kombinerar kontorsarbete med praktiska undersökningar till havs.

  • Arbetsuppgifter

  • Utbildning

  • Framtid

  • Lön

  • Bra länkar

Miljövård är idag ett stort arbetsområde för oceanografer. Oceanografer kan arbeta med att göra undersökningar av hur industriutsläpp, byggnationer och exploatering av kusträckor och hav påverkar havsmiljön.

Oceanografer kan till exempel utreda hur en bro påverkar transporten av vatten i ett sund eller göra prognoser för hur olja sprider sig vid exempelvis fartygsolyckor. En viktig uppgift för oceanografer är att studera och övervaka miljötillståndet i haven kring Sverige.

Detta kan innebära att man studerar algblomningen, vattenkvalitén och förändringar i belastningen. Att göra prognoser över strömmar är en annan vanlig arbetsuppgift.

Det är vanligt att oceanografer deltar i expeditioner med fartyg runt Sveriges kuster eller internationellt. Syftet med en expedition kan vara att samla in data om havets kemi och fysik eller studera strömmar och vågor. Att mäta hur havstemperaturen och havscirkulationen varierar med årstid är ett annat arbetsområde.

Oceanografer kan även arbeta med att utveckla havsteknik för undersökningar och exploatering av hav och havsbotten.

Som oceanograf kan man vara anställd på Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI). På SMHI arbetar oceanografer med att sälja oceanogra?ska tjänster till företag och verksamheter.

På SMHI arbetar oceanografer till exempel med att kartlägga isläget till havs under vinteråret något som är viktigt för sjöfarten och hamnar. SMHI arbetar också med miljöövervakning och forskning inom olika oceanografiska områden som till exempel storskaliga cirkulationsmodeller och biogeokemisk modellering.

Oceanografer arbetar även med forskning och undervisning på universitet och högskolor. Ett fåtal oceanografer är anställda vid myndigheter som till exempel Försvarets Forskningsanstalt (FOA), Naturvårdsverket, Fiskeristyrelsen och länsstyrelser.

Datorer, satelliter och annan högteknologisk utrustning är viktiga arbetsredskap för oceanografen. Mätningar ute till havs ingår ofta i oceanografens arbete. Oceanografer kan ha sjötjänst upp till 20 veckor per år och arbetet till sjöss är ofta påfrestande med mycket övertid och skiftarbete.

Kurser i oceanografi finns vid universiteten i Göteborg, Stockholm och Uppsala samt vid högskolan i Kalmar.

Oceanograf kan man bli genom att studera oceanografi inom Fysikprogrammet, Geovetarprogrammet eller Matematisk- naturvetenskapligt program. Utbildningarna omfattar vanligtvis 3 års studier och leder till en kandidatexamen.

Efter examen finns möjlighet att bygga på utbildningen med en master- eller forskningsutbildning. För antagning till kandidatprogrammen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier med särskild behörighet i vissa ämnen.

Vid Göteborgs Universitet finns ett treårigt kandidatprogram (180 hp) i Marina vetenskaper, inriktning oceanografi. För antagning krävs grundläggande behörighet med särskild behörighet i matematik, fysik, kemi och biologi. Efter examen finns möjlighet att bygga på med ett masterprogram (120 hp) i oceanografi.

Stockholms Universitet erbjuder ett masterprogram i meteorologi, oceanografi och klimat (120 hp).

Oceanografer är en liten yrkeskår, enligt Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) finns det bara cirka 70 yrkesverksamma oceanografer i Sverige.

Det finns därför få jobb för oceanografer men arbetslösheten inom yrket är trots detta låg på grund av att det finns många doktorandtjänster vid universitet och högskolor inom området.

Utbildningen till oceanograf ger, enligt Arbetsförmedlingen (AMS), en bred naturvetenskaplig grund vilket innebär att man som oceanograf kan arbeta inom andra naturvetenskapliga områden. Oceanografer kan också finna arbete utomlands som forskare eller rådgivare.

Som regel tillämpas individuell lönesättning inom yrket.

En oceanograf i åldern 25-39 tjänar i genomsnitt 37200 kr/månad enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) lönestatistik från 2016. I åldern 40-64 tjänar man som oceanograf i genomsnitt 46400 kr/månad.