ti20171017

Tillbaka Hem
Du är här:Hem»Yrkesinformation»Naturvetenskap»Geograf»Geograf

Geograf

Geograf

Geografer är experter på jordytan, hur människan använder den och hur den förändras av naturliga processer och av människans närvaro. Geografer arbetar ofta med miljövård, samhällsplanering och frågor om hållbar utveckling inom Sverige eller på internationell nivå. Som geograf kan man vara specialiserad inom kulturgeografi eller naturgeografi.
En geograf i åldern 25-39 tjänar i genomsnitt 28200 kr/månad. I åldern 40-64 tjänar man som geograf i genomsnitt 33300 kr/månad.

  • Arbetsuppgifter

  • Som geograf kan man arbeta inom den offentliga sektorn vid länsstyrelser, landsting, kommunala förvaltningar, ämbetsverk eller departement som arbetar med samhällsplanering och markanvändning.
  • Geografer kan arbeta med biståndsarbete och försvars- och katastrofsarbete där geografens kartexpertis kan innebära att exempelvis hjälpinsatser blir effektivare. Geografer arbetar även inom internationella organisationer samt med forskning och utbildning på universitet. Geografer kan också arbeta i privata företag och intresseorganisationer till exempel med miljöfrågor.
  • Inom den offentliga sektorn ingår det ofta i geografens arbetsuppgifter att göra utredningar som ligger till grund för politiska beslut. Det ingår då i arbetet att skriva rapporter som innehåller kartor och diagram. I utredningsarbetet samarbetar man ofta med andra yrkesgrupper som till exempel ekonomer och tekniker. Arbetet som geograf inom den offentliga sektorn kan också innebära kontakt med allmänheten till exempel när nya planer ska presenteras.
  • Till sin hjälp i sitt dagliga arbete har geografen kartor. Idag är det vanligt att geografen arbetar med digitala kartverktyg som till exempel GIS (Geografiska Informationssystem). Med hjälp av GIS kan verksamhetsrelaterad information kopplas ihop med geografisk information eller databaser och register och resultatet kan sedan visualiseras i kartform. Geografen kan med hjälp av GIS hitta olika samband som till exempel kartlägga sambandet mellan luftvägsinflammationer och avgastäta områden. Geografen kan också skapa egna kartor för att till exempel analysera förändringar av vegetation i ett område.
  • Fjärranalys är ett annat vanligt arbetsverktyg för geografen viket innebär att man samlar in och bearbetar data från satelliter.
  • Geografer kan vara specialiserade inom kulturgeografi (samhällsgeografi) eller inom naturgeografi.
  • Inom kulturgeografin arbetar man med samhällen och dess geografi på regional eller global nivå. Kulturgeografer kan arbeta med att kartlägga behovet av samhällstrukturer som till exempel idrottsanläggningar eller bostäder. Att utreda behov av vägar och kollektivtrafik i en region med tanke på arbetsmarknadsförändring och bensin priser är ett annat möjligt arbetsområde. I kulturgeografens analysarbete kan det ingå att samla in bakgrundsmaterial från litteratur, artiklar, kartor, arkiv och databaser. Kulturgeografen använder även enkäter och intervjuer som underlag till analyser.
  • Naturgeografi handlar om samspelet mellan landskapet, hydrosfären, biosfären, atmosfären och människan. Naturgeografer arbetar med frågeställningar som till exempel hur miljön och landskapet utformats, vilka förändringar vi kan vänta och hur vi kan skydda vår miljö och våra naturresurser.
  • Naturgeografer kan arbeta med globala eller regionala miljöproblem som till exempel klimatförändringar och avgasproblem. Naturgeografer arbetar även med att göra miljökonsekvensbeskrivningar vilket innebär att man utreder hur till exempel nybyggnationer eller vägbyggen påverkar miljön. Tillståndprövning och tillsyn av byggen är ett annat möjligt arbetsområde.
  • En annan arbetsuppgift för naturgeografen kan vara att inventera naturområden. Syftet med att inventera naturområden kan vara att upptäcka förändringar som till exempel förändringar av vegetation. Naturgeografen samlar in information om områdets landformer, berggrund, vatten, vegetation och djurliv och använder flyg- och satellitbilder för analysen. Med hjälp av en dator kan naturgeografen sedan jämföra den nya datan med äldre data.
  • Som geograf måste man vara beredd att resa mycket i arbetet både inom landet och utomlands.

|||| Utbildning::

  • Utbildning inom geografi, naturgeografi och kulturgeografi finns vid flera universitet och högskolor på kandidat-, master- och forskningsnivå.
  • Natur- och kulturgeografi kan även ingå i program i geovetenskap, biologi, naturvetenskap, samhällsplanering, samhällsbyggnad och fysisk planering.

|||| Framtid::

  • Inom de närmaste åren väntas många av de yrkesverksamma inom samhällsplanering att gå i pension men det är dock enligt arbetsförmedlingen osäkert om detta kommer att leda till några nyanställningar och en förbättrad arbetsmarknad för geografer.
  • Under senare år har möjligheterna till internationellt arbete för geografer ökat. Den utländska arbetsmarknaden för geografer är enligt arbetsförmedlingen begränsad men för den som har ett starkt intresse och kompetens finns möjligheter till arbete.
  • En hög kompetens inom GIS och digitala kartor ökar chansen till anställning som geograf.

|||| Lön::

  • En geograf i åldern 25-39 tjänar i genomsnitt 28200 kr/månad enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) lönestatistik från 2009. I åldern 40-64 tjänar man som geograf i genomsnitt 33300 kr/månad.

|||| Mer info::