on20171122

Biomedicinsk analytiker

Biomedicinsk analytiker

Biomedicinska analytiker arbetar med att utföra provtagningar och laboratoriemedicinska analyser vid till exempel sjukhuslaboratorier, vårdcentraler och vetenskapliga laboratorier. Läkemedels- eller medicintekniskaföretag, miljö- och hälsovårdsnämnder är andra exempel på arbetsplatser för biomedicinska analytiker. Biomedicinska analytiker har en nyckelroll i vårdkedjan eftersom laboratoriemedicinsk analys oftast krävs för att en patient ska få rätt diagnos och behandling.
En biomedicinsk analytiker i åldern 25-39 tjänar i genomsnitt 23800 kr/månad. I åldern 40-64 tjänar man som biomedicinsk analytiker i genomsnitt 24200 kr/månad.

  • Arbetsuppgifter

  • Utbildning

  • Framtid

  • Lön

  • Bra länkar

  • Film

  • En biomedicinsk analytiker är expert på olika analysmetoder och utför kvalificerat laboratoriearbete inom det medicinska området. De huvudsakliga arbetsuppgifterna är provtagningar och analyser.
  • Biomedicinska analytiker arbetar på sjukhuslaboratorier, vårdcentraler, vetenskapliga laboratorier och på medicinska instutitioner. Läkemedels- eller medicintekniskaföretag, miljö- och hälsovårdsnämnder, slakterier och födoämneskontrollanstalter är andra möjliga arbetsplatser för biomedicinska analytiker. Biomedicinska analytiker är även verksamma inom friskvård, veterinär- och idrottsmedicin.
  • Biomedicinska laboratorieanalyser ligger till grund för att ställa diagnoser, följa sjukdomsförlopp och för att bedöma effekten av behandling inom sjukvården. På sjukhuslaboratorier arbetar biomedicinska analytiker främst inom området molekylär biologi. Arbetet kan innebära att man till exempel undersöker bakgrunden till olika sjukdomstillstånd genom att identifiera virus, bakterier, parasiter eller svampar. Man arbetar ofta med högteknologiska instrument och datorer för att detektera, identifiera och analysera olika ämnen.
  • På vårdcentraler arbetar biomedicinska analytiker med provtagning. Det kan exempelvis gälla blod-, saliv- och urinprov. Arbetet innebär kontakt med patienter och kräver att man kan bemöta dem på ett professionellt sätt. Den biomedicinska analytikern analyserar även prover och den biomedicinska laboratorieanalysen används av läkaren som underlag för diagnostisering och behandling.
  • På patologiska laboratorier arbetar biomedicinska analytiker med vävnadsprover för diagnos av sjukdomar. I arbetet kan det ingå att göra preparat av olika vävnader som till exempel tumörer, benmärg och hud som sedan undersöks av en cytodiagnostiker.
  • Som biomedicinska analytiker kan man vidareutbilda sig till cytodiagnostiker. En cytodiagnostiker arbetar på patologiska laboratorier med att undersöka preparat av olika vävnader i mikroskop för att hitta cancerceller eller andra förändringar.
  • Biomedicinska analytiker arbetar även vid transfusionsmedicinska laboratorium (blodcentraler) där de arbetar med blodgruppering och framställning av blodprodukter för transfusioner.
  • På vetenskapliga laboratorium arbetar biomedicinska analytiker med forskning inom det medicinska området. Detta kan ske med hjälp av gentekniska, kemiska, biokemiska, mikrobiologiska, molekylärbiologiska, immunologiska och cellbiologiska metoder. Att utveckla laboratoriemetoder är ett annat arbetsområde. På ett vetenskapligt laboratorium förekommer det att man arbetar med djurförsök.
  • På läkemedelsföretag arbetar biomedicinska analytiker med forsknings- och utvecklingsarbete.
  • Som biomedicinsk analytiker bör man vara noggrann och systematisk samt ha en analytisk förmåga. Eftersom biomedicinska analytiker arbetar med prover och mikroskop bör de ha fullgod syn och normalt färgseende. Man bör också ha god datorvana eftersom analyser idag sker med hjälp av datorer. På sjukhus med jourberedskap kan man som biomedicinsk analytiker vara tvungen att arbeta kvällar, nätter och helger.

  • Utbildning till biomedicinsk analytiker finns vid flera högskolor och universitet. Utbildningen är treårig (180 hp) och leder till en yrkesexamen eller en akademisk kandidatexamen i medicinsk vetenskap, biomedicinsk laboratorievetenskap. För antagning till utbildningarna krävs vanligtvis grundläggande behörighet för högskolestudier med särskild behörighet i matematik, fysik, kemi och biologi.
  • Master- och forskningsutbildningar inom biomedicinsk laboratorievetenskap finns vid flera lärosäten.
  • Biomedicinsk analytiker är ett legitimationsyrke vilket innebär att man efter examen måste ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen.

  • Det finns idag cirka 11 000 yrkesverksamma biomedicinska analytiker i Sverige enligt Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO).
  • Enligt arbetsförmedlingen så är behovet av biomedicinska analytiker idag större än tillgången och arbetsmarknaden för biomedicinska analytiker är idag därför god med mycket liten arbetslöshet i jämförelse med genomsnittet för andra yrken. Arbetsmarkanden för biomedicinska analytiker väntas vara fortsatt god inom de närmaste åren på grund av stora pensionsavgångar inom yrket. Enligt SACO kommer cirka 75 procent av yrkeskåren att gå i pension fram till år 2030. Detta kommer förmodligen att leda till en stor brist på biomedicinska analytiker i framtiden och arbetsförmedlingen bedömer därför att biomedicinska analytiker har goda möjligheter till arbete i framtiden.

  • En biomedicinsk analytiker i åldern 25-39 tjänar i genomsnitt 23800 kr/månad enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) lönestatistik från 2009. I åldern 40-64 tjänar man som biomedicinsk analytiker i genomsnitt 24200 kr/månad.