on20171122

Tolk

Tolk

Som tolk arbetar man med kommunikationen mellan människor.

Konferenstolk, kontakttolk, skrivtolk, teckenspråks- och dövtolk är exempel på olika arbetsområden för tolkar.

  • Arbetsuppgifter

  • Utbildning

  • Framtid

  • Lön

  • Bra länkar

  • Film

  • En konferanstolk tolkar vid officiella samanhang som konferenser, möten och affärsförhandlingar. De flesta konferanstolkar arbetar inom EU- organisationen men man kan även anlitas av företag och organisationer. Många konferanstolkar arbetar som frilans.
  • Som konferanstolk arbetar man ofta med simultantolkning vilket innebär att tolkningen sker samtidigt med talarens inlägg. Eftersom simultanttolkning är väldigt intensivt och kräver en mycket stor koncentration arbetar man oftast i ett lag med två eller tre andra tolkar som alla tolkar 30 minuter i taget. Simultanttolkning sker oftast från en så kallad tolkkabin via en ljudanläggning. Som konferanstolk måste man även kunna konsekutivtolka vilket kräver att man lyssnar till talaren och antecknar och tolkar först när talaren gör en paus. Konsekutivtolkning kräver att tolken behärskar en anteckningsteknik som gör det möjligt att återge ett anförande på 5-10 minuter utan att avbryta talaren. Ofta så befinner sig tolken bredvid eller i närheten av talaren vid konsekutivtolkning.
  • Kontakttolkar tolkar mellan enskilda personer vid exempelvis myndighetskontakter. Ofta arbetar man med invandrare och flyktingar som inte kan svenska och underlättar deras kontakter med det svenska samhället. Man kan exempelvis arbeta som tolk vid olika myndigheter, på sjukhus, socialkontor, flyktingförmedlingar och inom rättsväsendet. Man måste kunna behärska svenskan och sitt tolkspråk så at man kan tolka obehindrat i båda språkriktningarna. Som kontakttolk arbetar man ofta som frilans och uppdrag förmedlas via kommunala och privata tolkförmedlingar. Som kontakttolk tolkar man ofta för personer som befinner sig i utsatta positioner vilket kan vara psykiskt påfrestande.
  • Kammarkollegiet auktoriserar kontaktolkar och man kan efter en auktorisation välja att vidareutbilda sig och specialisera sig som exempelvis rättstolk som arbetar inom rättsväsendet eller som sjukvårdstolk inom sjukvården. Som auktoriserad tolk måste man följa god tolksed som bland annat innebär att man ska tolka så exakt som möjligt och att man är neutral i en tolkningssituation.
  • Som skrivtolk tolkar man från svensk muntlig kommunikation (oftast simultantolkning) till skriftlig svensk kommunikation. Detta innebär att man skriver ner det som sägs ofta med hjälp av en dator antingen med ett vanligt tangentbord eller med ett snabbskrivande tangentbord ett så kallat veyboard.
  • En teckenspråkstolk tolkar mellan talad svenska och teckenspråk. Teckenspråk används av människor som är födda döva eller är gravt hörselskadade. Det finns idag enligt Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) cirka 8000 döva och gravt hörselskadade i Sverige och det finns cirka 300 teckenspråkstolkar i Sverige.
  • Som teckenspråkstolk tolkar man i en rad olika situationer som exempelvis vid läkarbesök, studiebesök och konferenser. De flesta teckenspråkstolkar arbetar inom landstinget antingen som anställd eller på uppdrag. Som teckenspråkstolk kan man även vara anställd vid privata tolkföretag. Utbildningssektorn är en annan möjlig arbetsplats för teckenspråkstolkare.
  • Teckenspråket är inte internationellt och många länder har utvecklat ett eget teckenspråk men kommunikation mellan två olika nationaliteter är möjlig via förenklingar och anpassningar av det nationella teckenspråket. Vid internationella kontakter och vid utbildningssammanhang måste man kunna tolka mellan engelska, svenska och svenskt teckenspråk. För dövblinda används olika tolkmetoder beroende på om personen i fråga är blind och sedan blivit döv eller tvärtom. En tolkmetod är taktilt teckenspråk vilket innebär att den dövblinde håller sin hand på teckenspråkstolkens hand och på så sätt avläser teckenspråket.
  • Arbetet som tolk är ofta intensivt och kräver stor koncentrationsförmåga. Arbetet kan också vara ensamt eftersom man ofta saknar en fast arbetsplats och kollegor. Tolkar har även ofta oregelbundna arbetstider.

  • Det är vanligt att man går en grundutbildning i språk innan man påbörjar en tolkutbildning.
  • Tolk och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet utbildar konferanstolkar. Utbildningen kan vara förlagd vid olika språkinstutitioner i landet och startar vid behov. Nästa utbildningsstart är hösten 2010. För antagning krävs en treårig akademiskexamen inom exempelvis språk, ekonomi, samhällskunskap eller juridik. Man måste även klara instutitionens muntliga intagningsprov. Utbildningen vänder sig till dem som har svenska som modersmål samt goda kunskaper i minst två EU-språk. För att få arbeta som frilansande konferenstolk inom EU krävs en akademisk examen och godkända prov i att tolka från minst två EU-språk till sitt modersmål.
  • Konferenstolkar utbildas även vid särskilda tolkskolor utomlands men då utbildas man inte att tolka till eller från svenska.
  • Kontakttolkar utbildas folkhögskolor och studieförbund. För antagning krävs vanligtvis gymnasiekompetens samt kunskaper i svenska och det aktuella tolkspråket. En förteckning över folkhögskolor som erbjuder utbildning till tolk finns på Tolk och översättarinstitutets (TÖI) hemsida. Utbildning till kontaktolk finns även på högskolenivå
  • Auktoriserad kontakttolk blir man genom att göra ett muntligt och skriftligt prov som ges två gånger om året av Kammarkollegiet. Proven omfattar arbetsområdena sjukvård, socialvård, arbetsmarknad, allmänna försäkringar och vardagsjuridik. Man måste även klara kammarkollegiets redbarhetsprövning. En auktorisation gäller i fem år och måste därefter förnyas. Kammarkollegiet erbjuder också prov för tolkning inom sjukvård eller rättsväsendet som ger bevis på specialist kompetens som sjukvårds- eller rättstolk.
  • Teckenspråkstolkar utbildas vid folkhögskolor. Det är vanligt att man först läser en tvåårig teckenspråkslinje och sedan en tvåårig tolklinje. Man kan även välja att läsa en sammanhållen 4-årig teckenspråkslinje. För tillträde till utbildningarna krävs vanligtvis gymnasiekompetens samt goda kunskaper i svenska. Kunskaper i teckenspråk är meriterande. Man måste även klara ett intagningsprov samt ha fullgod hörsel och syn för att antas till utbildningarna. En förteckning över folkhögskolor som erbjuder utbildning till teckenspråkstolk finns på Tolk och översättarinstitutets (TÖI) hemsida. Man kan även läsa kurser i teckenspråk vid Malmö högskola samt vid universiteten i Stockholm och Örebro.

  • Som tolk i åldern 25-39 tjänar man i genomsnitt 33500 kr/månad enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) lönestatistik från 2016. I åldern 40-64 tjänar man som tolk i genomsnitt 38700 kr/månad.