ti20170530

Journalist

Journalist

Journalister arbetar på tidningar, webbtidningar, TV och radio med att rapportera nyheter, göra intervjuer, skriva artiklar och reportage. En stor del av journalistens arbetstid går åt till att leta nyheter samt till att göra research för exempelvis artiklar. Journalisten arbetar ofta under tidspress och det är viktigt att man som journalist kan arbeta självständigt och att man snabbt kan sätta sig in i ett ämne.
En journalist i åldern 25-39 tjänar i genomsnitt 28800 kr/månad. I åldern 40-64 tjänar man som journalist i genomsnitt 31700 kr/månad.

  • Arbetsuppgifter

  • Utbildning

  • Framtid

  • Lön

  • Bra länkar

  • Film

  • Journalister rapporterar nyheter, gör intervjuer och skriver artiklar, reportage, referat, notiser, informationsmaterial samt böcker. En vanlig arbetsplats för en journalist är på en tidningsredaktion. Det finns idag cirka 20000 journalister i Sverige och cirka 6000 av dem arbetar på dagstidningar enligt Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO). Andra vanliga arbetsplatser för journalister är inom TV, radio, webbtidningar och webb-tv.
  • En stor del av journalistens arbetstid går åt till att leta nyheter samt till att göra research för exempelvis en artikel. Researcharbetet kan innebära att man samlar in bakgrundsmaterial och fakta samt bearbetar material från exempelvis nyhetsbyråer eller från andra journalister.
  • På större tidningar, TV och radio är journalister ofta specialiserade inom olika ämnesområden som exempelvis ekonomi, sport, kultur inrikes- eller utrikesnyheter. En journalist som inte är specialiserade på något ämnesområde kallas allmänreporter. Inom TV kan man som journalist vara anställd för att endast arbeta med research. På större tidningar kan man som journalist vara anställd för att arbeta med bildurval från tidningens egna fotografer eller från nyhetsbyråer och bildbyråer. På mindre tidningar kan man som journalist arbeta både som journalist och fotograf.
  • Många journalister arbetar som frilansande journalister. Som frilansande journalist kan man skriva artiklar utifrån egna idéer och sälja dem till tidningar, radio, TV och andra medier eller arbeta på uppdrag. Frilandsjournalister kan vara egenföretagare eller anställda av produktionsbolag som säljer deras arbete vidare. Vikariatsanställning är också en vanlig anställningsform för journalister.
  • Journalister som skriver artiklar och reportage på nätet kallas webbredaktörer. De har oftast samma arbetsuppgifter som andra journalister men arbetar oftast inte efter en deadline utan försöker publicera materialet så snabbt som möjligt.
  • En journalist kan också vara arbetsledare på en redaktion och kallas då redaktionssekreterare eller redaktionschef. En journalist kan även arbeta som redaktör, men alla redaktörer är inte journalister. Redaktören arbetar bland annat med den grafiskt utformningen av tidningssidorna samt med att omorganisera texter och sätta rubriker.
  • Med en journalistutbildning kan man även välja att arbeta inom den offentliga och enskilda sektorn som informationspersonal.
  • Som journalist arbetar man ofta under tidspress och en artikel måste vara klar vid en bestämd tidpunkt, vid en deadline. Detta kräver att man som journalist är duktig på att snabbt sätta sig in i ett ämne och snabbt kan sätta ihop information och presentera den på ett lättläst sätt. Att kunna arbeta självständigt samt kunna uttrycka sig väl i tal och skrift är andra viktiga egenskaper för en journalist.

  • Journalister har vanligtvis en högskoleexamen i journalistik. Utbildningar i journalistik finns vid flera högskolor och universitet på både kandidat- och masternivå. Journalistik utbildningar finns bland annat vid Luleå Tekniska Universitet, Lunds Universitet, Göteborgs Universitet, Högskolan i Kalmar, Mittuniversitetet i Sundsvall, Stockholms Universitet och Södertörns högskola.
  • Vissa universitet erbjuder utbildning med specialinriktning inom journalistiken. Umeå Universitet erbjuder till exempel ett vetenskapsjournalistikprogram på 120 hp. För antagning krävs tidigare högskoleutbildning på minst 60 hp.
  • Vid flera universitet och högskolor finns även program i medie- och kommunikationsvetenskap som också kan leda till arbete som journalist.
  • Utbildningar i journalistik finns även inom Kvalificerad Yrkesutbildning (KY), Komvux och vid flera folkhögskolor.
  • Det finns även avgiftsbelagda fristående skolor som erbjuder kurser i journalistik och TV-produktion.

  • Det finns för tillfället finns det ett överskott på journalister, särskilt i storstadsområdena och i Skåne enligt arbetsförmedlingen. Konkurrensen på arbetsmarknaden är särskilt hård för nyutbildade journalister. Arbetslösheten inom yrket har enligt arbetsförmedlingen minskat något under de senaste åren på grund av att yrket breddats och många journalister har sökt sig till arbeten som ligger utanför journalistikens vanliga arbetsområde.
  • Inom de kommande tio åren väntas rekryteringsbehovet av journalister att öka enligt arbetsförmedlingen. Detta på grund av ett växande medieutbud, till exempel genom ökade satsningar på webb-tv och webbtidningar. Pensionsavgångarna inom yrket väntas öka men blir inte lika stora som inom andra yrken. Samtidigt väntas tillgången på nyutbildade journalister bli fortsatt god. Arbetsförmedlingen bedömer därför att arbetstillgången för journalister i framtiden blir mindre god.
  • I framtiden kommer ett ökat informationsflöde, internationalisering, nya medier och oregelbundna medievanor hos konsumenterna att ställa allt högre krav på utökad kompetens hos journalisten inom exempelvis bild och IT.

  • En journalist i åldern 25-39 tjänar i genomsnitt 28800 kr/månad enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) lönestatistik från 2009. I åldern 40-64 tjänar man som journalist i genomsnitt 31700 kr/månad.