ti20170530

Tillbaka Hem
Du är här:Hem»Yrkesinformation»Juridik»Domare»Domare

Domare

Domare

Som domare har man den ansvarstyngda uppgiften att vid rättegångar och förhandlingar avgöra i rättsliga frågor och bestämma straff. En domare i åldern 25-39 tjänar i genomsnitt 34600 kr/månad. I åldern 40-64 tjänar man som domare i genomsnitt 42200 kr/månad.

  • Arbetsuppgifter

  • Utbildning

  • Framtid

  • Lön

  • Bra länkar

  • En domare arbetar inom domstolsväsendet med att lösa tvister samt med att döma i olika typer av mål. Att vara objektiv och opartisk i sitt dömande är en av domaryrkets grundvalar.
  • Som domare arbeta vid allmänna domstolar som tingsrätt, hovrätt eller högsta domstolen eller förvaltningsdomstolar som länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätten. Domare kan även arbeta vid specialdomstolar som marknadsdomstolar eller arbetsdomstolar.
  • Vid allmänna domstolar arbetar man som domare huvudsakligen med att döma i brottsmål eller mål som gäller tvister. Vid förvaltningsdomstolar dömer domare bland annat mål som rör socialförsäkringar, skatter och sociala ärenden.
  • Inom domstolsväsendet finns det olika befattningar för domare. Som domare kan man vara icke ordinarie (fiskal eller assessor) eller ordinarie (rådman, lagman, hovrättsråd eller kammarrättsråd). Läns- och tingsrätter leds av domare som är lagmän medan hov- och kammarrätter leds av en domare som är president. I högsta domstolen är domare justitie- och regeringsråd.
  • Vid en rättegång kan man antingen vara ensam domare eller dela arbetet med flera domare. Ofta ingår även politiskt valda nämndemän i rätten. Den domare som är ordförande i rätten leder förhandlingarna. I arbetet ingår att lyssna på de olika parternas ombud, vittnen och experter samt ta del av skriftlig bevisning. Efter förhandlingarna diskuterar domare och nämndemän målet och resonerar fram ett domslut. Om man inte kan enas om ett domslut sker omröstning. Om en part förklaras skyldig är det domarens och nämndemännens uppgift att bestämma vilket straff som är skäligt.
  • Inte alla mål innebär domstolförhandlingar, vid tvistemål brukar domaren försöka förlika parterna för att nå en överenskommelse och målet behöver då inte gå vidare till huvudförhandling.
  • Som domare går en stor del av tiden åt att läsa in och förbereda de mål som ska upp i rätten. Att skriva domar och beslut ingår även i domarens arbetsuppgifter.
  • Arbetet som domare kan innebära oregelbunden arbetstid eftersom man ibland kan ha jour och beredskapstjänstgöring.

  • För att få arbeta som domare måste man vara svensk medborgare och ha en juridisk kandidatexamen. Juridikutbildning finns vid universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro. Juristutbildningen omfattar 4.5 års studier och man studerar bland annat straffrätt, civilrätt, processrätt, förvaltningsrätt, offentligrätt och skatterätt. Utbildningen leder till en kandidatexamen, en så kallad Jur. Kand. För antagning till juristutbildningen krävs grundläggande behörighet med särskild behörighet i samhällskunskap, historia och svenska.
  • Notarietjänstgöring är ofta ett första steg mot domaryrket efter en juridisk grundutbildning. Notarietjänstgöring innebär 2 års tjänstgöring vid en tingsrätt eller länsrätt. Man kan även välja att förlägga 6 månader av tjänstgöringen vid en myndighet som exempelvis en åklagarmyndighet, kronofogdemyndighet eller skatteverk. Som notarie för man protokoll vid förhandlingar samt upprättar förslag till domar och beslut. Det är oftast stor konkurrens om notarietjänsterna, särskilt i storstäderna så för att för att bli antagen till notariemeritering krävs höga betyg från juristutbildningen.
  • Efter notarietjänstgöringen går vägen mot domaryrket via fiskal och adjunktionstjänstgöring. Först arbetar man som fiskal vid en hovrätt eller kammarrätt (överrätt) i minst 1 år. Därefter måste man även arbeta som fiskal med dömande uppgifter vid en tingsrätt eller länsrätt (underrätt) i 2 år. Efter fiskaltjänstgöringen gör man en adjunktionstjänstgöring under 1 år i en hovrätt eller kammarrätt. Under tjänstgöringen som fiskal- och adjunktionstjänstgöringen går man ett utbildningsprogram för unga domare som omfattar 35 arbetsdagar.
  • Efter godkänd adjunktionstjänstgöring utnämns man till hov- eller kammarrätts assessor. Nytillsatta assessorer arbetar ofta i över- eller underrätt eller tjänstgör som föredragande i högsta domstolen eller regeringsrätten. Som assessor kan man även arbeta med offentliga uppdrag inom riksdagsutskotten, regeringskansliet eller kommiteeväsendet. Efter att ha arbetat som assessor kan man söka en ordinarie domstolstjänst i en över- eller underrätt.

  • Arbetsmarknaden för domare är idag god enligt Domstolsverket. Det finns idag cirka 1700 ordinarie och icke ordinarie domare i Sverige och eftersom yrkesgruppen är så liten är det svårt att förutsäga hur arbetsmarknaden för domare kommer att se ut i framtiden.

  • En domare i åldern 25-39 tjänar i genomsnitt 34600 kr/månad enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) lönestatistik från 2009. I åldern 40-64 tjänar man som domare i genomsnitt 42200 kr/månad.

Referenser:

Arbetsförmedlingen (AMS).

Statistiska Centralbyrån (SCB).

Domstolsverket.