ti20170530

Bagare / Konditor

Bagare / Konditor

Bagare och konditorer arbetar vid industribagerier, butiksbagerier, mindre bagerier och konditorier med tillverkning av matbröd, vetebröd och bakverk. Bagaren är specialiserad främst på matbröd och vetebröd medan konditorn främst bakar tårtor, finare bakverk och dekorerar bakverk. Idag finns ett ökat intresse bland allmänheten för mat, ekologi och tillsatser i livsmedel vilket har lett till ett ökat intresse för mindre bagerier och företag som bakar efter ursprungliga bakmetoder och använder ekologiska livsmedel. En bagare eller konditor i åldern 25-39 tjänar i genomsnitt 22400 kr/månad. I åldern 40-64 tjänar man som bagare eller konditor i genomsnitt 24700 kr/månad.

  • Arbetsuppgifter

  • Utbildning

  • Framtid

  • Lön

  • Bra länkar

  • Som bagare kan man arbeta på industribageri, mindre bageri med eller utan butik och på konditori med att baka matbröd, vetebröd och kakor.
  • En konditor bakar tårtor och finare bakverk för hand. Att dekorera bakverk ingår också i konditorns arbete vilket kräver att man som konditor har känsla för färg och form. Som konditor kan man arbeta på ett konditori eller industribageri samt på en större restaurang eller ett hotell.
  • Bagaren och konditorns arbete flyter ibland ihop. På ett bageri kan bagaren i vissa fall arbeta med bakverk medan konditorn på ett konditori kan ha som uppgift att baka matbröd.
  • Bagare och konditorer arbetar även i butiksbagerier i större matvarubutiker.
  • På ett industribageri masstillverkas matbröd, kaffebröd, tårtor eller kakor. Inom industrin arbetar bagaren och konditorn med att övervaka bakningsprocessen som sker med hjälp av maskiner. I arbetet kan det ingå att ge maskinerna instruktioner för bakningen som exempelvis hur mycket av en viss ingrediens som ska tillsättas. Vid vissa industribagerier görs delar av bakningsprocessen manuellt och det kan då ingå i bagaren eller konditorns uppgift att till exempel sköta sättningen av degen, utbakning och gräddning. Tillverkningen av kaffebröd är mindre automatiserad än tillverkningen av matbröd. Vid ett industribageri kan bagaren eller konditorn vara specialiserad på ett visst moment i bakprocessen eller på en produkt.
  • Som bagare eller konditor vid ett mindre bageri utför man fler av momenten i bakningsprocessen för hand även om många mindre bagerier också kan ha en bakdator och använder olika slags maskiner. Att väga upp ingredienser, vispa, forma, jäsa, baka ut och grädda brödet eller bakverken är några av uppgifterna som bagaren och konditorn kan utföra på ett mindre bageri.
  • Bagaryrket är inte ett nio till fem jobb. Som bagare på ett industribageri förekommer natt och helgarbete. Vid mindre bagerier och konditorier startar arbetsdagen för bagaren mycket tidigt på morgonen. Konditorn arbetar mest dagtid men som anställd vid ett industribageri förekommer skiftarbete även för konditorn.
  • Som bagare och konditor står man både stilla och rör sig mycket i arbetet vilket kan orsaka förslitningsskador på exempelvis ben och knän.

  • På gymnasiet kan man utbilda sig till bagare eller konditor vid Livsmedelsprogrammet inriktning mot bageri och konditori.
  • Utbildning till bagare och konditor finns även inom Komvux och Kvalificerad Yrkesutbildning (KY).
  • Man kan även studera till bagare eller konditor på högskola och universitet.
  • Att gå en lärlingsutbildning är också en möjlig väg in i bagar- eller konditoryrket.
  • Som bagare och konditor kan man avlägga gesäll och mästarprov. Att ha klarat ett gesäll och mästarprov är ett bevis på en bagare eller konditors yrkeskicklighet.

  • De senaste åren har efterfrågan på bagare varit relativt god enlig arbetsförmedlingen. Arbetslösheten inom yrket ligger idag i nivå med genomsnittet för andra yrken. Inom bakindustrin i Sverige domineras idag av ett fåtal större företag. Trenden inom bakindustrin går mot en allt mer koncentrerad maskinell produktion vid större enheter. Samtidigt så finns det idag ett ökat intresse bland allmänheten för mindre bagerier som bakar bröd förhand. Det ökade intresset för ursprungliga brödsorter och hälso- och eko-bröd som exempelvis surdegsbröd har också lett till ett uppsving för mindre bagerier och brödföretag.
  • Efterfrågan på bagare bedöms av arbetsförmedlingen minska något de kommande fem till tio åren. Den industriella tillverkningen av bröd antas öka samtidigt som få bagare väntas gå i pension under de kommande åren. Arbetsförmedlingen bedömer att därför att utbildade bagare framtiden kommer att ha mindre goda möjligheter till arbete än vad de har idag.
  • Liksom för bagare har efterfrågan på konditorer varit relativt god under de senaste åren och fler konditorier har etablerats enligt arbetsförmedlingen. Enligt Sveriges Bagare & Konditorer finns det idag ett stort intresse för choklad och småkakor vilket har lett till en mycket god utveckling för konditorier. Konkurrensen har dock ökat från bagerier och företag som säljer hel- och halvfabrikat och antalet arbetslösa konditorer har ökat något. Dock ligger arbetslösheten inom yrket på samma nivå som genomsnittet för andra yrken. Under det kommande året väntas efterfrågan på konditorer plana ut och en balans mellan tillgång och efterfrågan på konditorer väntas uppstå i många delar av landet. Lokalt väntas dock liten konkurrens om jobben.
  • Arbetsförmedlingen bedömer att arbetsmarknaden för konditorer under de kommande tio åren kommer att vara oförändrad. Få konditorer väntas gå i pension samtidigt som den industriella tillverkningen av bakverk koncentreras till allt större enheter. Konkurrensen om kunderna från tillverkare och säljare av halv- och helfabrikat kommer att fortsätta att öka i framtiden. Möjligheterna till arbete i framtiden för utbildade konditorer bedöms därför vara medelgoda enligt arbetsförmedlingen.

  • En bagare eller konditor i åldern 25-39 tjänar i genomsnitt 22400 kr/månad enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) lönestatistik från 2009. I åldern 40-64 tjänar man som bagare eller bagare i genomsnitt 21700 kr/månad.

Referenser:

Arbetsförmedlingen (AMS).

Statistiska Centralbyrån (SCB).
Sveriges bagare & konditorer.

Larsson-Bränström, S, 2009. Det Stora Surdegslyftet