on20171122

Veterinär

Veterinär

Veterinäryrket är brett och arbetsfältet infattar exempelvis utredning och behandling av sjuka djur, rådgivning, besiktning och övervakning vid slakterier, livsmedelskontroll, samt undervisning och forskning. Som veterinär kan man arbeta på egen klinik eller vid djursjukhus, myndigheter, organisationer och läkemedelsföretag. Distriktsveterinär, Länsveterinär, Besiktningsveterinär och Djurhälsoveterinär är några exempel på arbetsbefattningar inom veterinäryrket. En veterinär i åldern 25-39 tjänar i genomsnitt 38100 kr/månad medan en veterinär i åldern 40-64 tjänar i genomsnitt 45100 kr/månad.

  • Arbetsuppgifter

  • Utbildning

  • Framtid

  • Lön

  • Bra länkar

  • Det finns idag cirka 2100 yrkesverksamma veterinärer enligt Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO). De flesta veterinärer arbetar som anställd eller privatpraktiserande veterinär med djursjukvård av främst sällskapsdjur och hästar vid djursjukhus eller djurkliniker. I arbetet ingår att undersöka, bedöma och behandla sjuka djur. Förebyggande djurhälsovård, rådgivning samt att ordinera läkemedel och utföra operationer ingår också i arbetet.
  • Som veterinär kan man arbeta som Distriktsveterinär, Länsveterinär, Besiktningsveterinär eller Djurhälsoveterinär.
  • Distriktsveterinärer är anställda av Jordbruksverket och har ansvaret sjukvården av lantbrukets djur i ett visst distrikt. I deras arbete ingår det besöka sjuka djur på gårdar samt att göra utredningar om exempelvis sjukdomsutbrott i djurbesättningar.
  • I varje län finns en eller flera länsveterinärer. Som länsveterinär arbetar man inom länsstyrelserna med bland annat djurskydd och livsmedelskontroll. Andra arbetsuppgifter kan vara övervakning av veterinärverksamheten i länet samt att informera och anordna kurser.
  • Besiktningsveterinärer arbetar med livsmedelskontroll och är anställda av livsmedelsverket för att besikta och övervaka slakterier och andra anläggningar som producerar eller exporterar livsmedel som kommer från djur. De och ansvarar bland annat för kontroll av kött och hygien.
  • Som Djurhälsoveterinär är man anställd vid olika föreningar eller organisationer och arbetar med att informera till exempel lantbrukare om exempelvis hygien, skötsel och utfodring av djur, förebyggande djurhälsovård och seminverksamhet (artificiell befruktning).
  • Som veterinär kan man arbeta med forskning och utvecklingsarbete inom läkemedelsindustrin, livsmedelsindustrin samt vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt.
  • Att arbeta med undervisning och forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är ytterligare en karriärmöjlighet för en veterinär.
  • Med en veterinärmedicinsk utbildning kan man också arbeta med information och utveckling av handelsplaner på en statlig och internationell nivå. Inom det veterinärmedicinska området pågår överstatligt samarbete exempelvis inom EU angående frågor som djurskydd, smittskydd, livsmedelssäkerhet samt antibiotikaanvändning. I Sverige anställer Jordbruksverket och Livsmedelsverket veterinärer för administrativa uppgifter.

  • Utbildning till veterinär finns vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Utbildningen är på 5.5 år och infattar både teori och praktik. Utbildningen har intag endast till höstterminen varje år och för studier på veterinärprogrammet krävs grundläggande behörighet med särskild behörighet i svenska, engelska, biologi, kemi, fysik och matematik. Utbildningen leder till en kandidatexamen och veterinärexamen (magister). För att få utöva veterinäryrket måste man efter avklarad examen ansöka om veterinärlegitimation hos Jordbruksverket.
  • För veterinärer med svensk legitimation finns specialistutbildningar som leder till specialist kompetens i sjukdomar hos häst, nötkreatur, gris, eller smådjur samt i livsmedelshygien och ärftliga ögonsjukdomar. Utbildningsprogrammen är utformade och administreras av Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap (SVS). Mer information om specialistutbildningarna finns på Sveriges veterinärförbunds (SVF) hemsida.
  • På grund av få utbildningsplatser vid veterinärprogrammet i Sverige utbildar sig många svenskar till veterinär utomlands. Är man medborgare i ett annat EES-land eller har studerat till veterinär vid en godkänd veterinärhögskola i ett EES-land kan man ansöka om svensk veterinärlegitimation. Har man veterinärexamen från ett land utanför EES måste man gå en tilläggsutbildning (TUVE) för veterinärer med utländsk utbildning vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Sala innan man tillåts ansöka om svensk veterinärlegitimation.

  • En veterinär i åldern 25-39 tjänar i genomsnitt 38100 kr/månad medan en veterinär i åldern 40-64 tjänar i genomsnitt 45100 kr/månad enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) lönestatistik från 2016.

Referenser:

Arbetsförmedlingen (AMS).

Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO).

Statistiska Centralbyrån (SCB).