ti20170530

Tillbaka Hem
Du är här:Hem»Yrkesinformation»Data och IT»Dataprogrammerare»Dataprogrammerare

Dataprogrammerare

Dataprogrammerare

Dataprogrammerare arbetar med att skapa, vidareutveckla eller underhålla dataprogram.

Arbetsverktyg för dataprogrammeraren är olika programspråk som programmeraren använder för att instruera datorn och för att konstruera program.

Som dataprogrammerare kan man specialisera sig som Applikationsutvecklare, Systemprogrammerare, Programvarukonstruktör, eller Systemförvaltare.

  • Arbetsuppgifter

  • Utbildning

  • Framtid

  • Lön

  • En dataprogrammerare ägnar sig åt programmering av datorer. I arbetet kan ingå att utveckla hela dataprogram eller delar av program. Datorprogrammerare kan vara anställda eller arbeta som konsulter på exempelvis IT-företag, IT-avdelningar eller inom dataspelsutveckling.
  • Som dataprogrammerare kan man också ha som uppgift att utveckla och underhålla befintliga program. I arbetet ingår då att utföra felsökningar och göra ändringar i färdiga program.
  • Dataprogrammerare använder olika programspråk för att ge datorn instruktioner och för att skapa de kommandon som behövs för ett program eller system ska utföra det man önskar. Många programmerare specialiserar sig på ett eller flera programmeringsspråk. Det är viktigt att man som dataprogrammerare kontinuerligt vidareutbildar sig eftersom utvecklingen inom dataprogrammeringen går snabbt och gamla programmeringsspråk blir omoderna.
  • Idag så är gränsen mellan olika yrken inom data- och IT-området flytande. Många dataprogrammerare arbetar med andra uppgifter inom data och IT utöver programmering. Samtidigt så ingår dataprogrammering i andra yrkesgruppers arbetsuppgifter. Till exempel ingår dataprogrammering vanligtvis även i systemutvecklarens uppgifter.
  • När en dataprogrammerare får en beställning på exempelvis ett dataprogram så diskuterar programmeraren först förutsättningarna med uppdragsgivaren. Dataprogrammeraren kan också samarbeta med en systemutvecklare som då vanligtvis förser dataprogrammeraren med riktlinjer eller instruktioner att arbeta efter. Under programutvecklingen testas programmet regelbundet  för att se att allt fungerar som det ska. Ofta uppstår fel som dataprogrammeraren måste analysera och avhjälpa. Det är viktigt att programmeringsarbetet dokumenteras väl så att programmeraren själv och andra sedan ska kunna ändra och komplettera programmet.
  • Inom dataprogrammeringen finns olika specialinriktningar som till exempel Applikationsutvecklare, Systemprogrammerare, Programvarukonstruktör, och Systemförvaltare.
  • Applikationsutvecklare arbetar med att utveckla tillämpningar och anpassa standardprogram efter en uppdragsgivares behov.
  • En systemprogrammerare är specialiserad på att programmera styrsystem. Arbetsuppgifter kan exempelvis vara att skapa styrprogram för industriella applikationer eller att anpassa färdiga program till en anläggnings egna datorer och system. Att analysera och avhjälpa fel i styrprogram kan också ingå i arbetet för en systemprogrammerare.
  • Programvarukonstruktörer utvecklar avancerade dataprogram. Programvarukonstruktörens arbete omfattar ofta alla moment inom programvaruutvecklingen från design, kodning, testning och analys till underhåll av ett program.
  • Som systemförvaltare ansvarar man för och sköter system. I arbetet kan det ingå att underhålla, förbättra och vidareutveckla system. Ofta så ingår det också i  systemförvaltarens arbetsuppgift att utbilda dem som använder systemen. Att planera och delta i inköp av utrustning och programvara kan också ingå i arbetet.

  • För att arbeta som dataprogrammerare bör man utbilda sig inom ett eller flera programmeringsspråk. Högskoleutbildning med inriktning mot programmering finns på flera högskolor och universitet i landet. På Högskoleverkets utbildningsportal www.studera.nu kan man söka utbildningar inom dataprogrammering.
  • Dataprogrammerare kan man också bli genom att gå en högskole- eller civilingenjörsutbildning.
  • Inom Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) finns utbildningar på 2-3 år inom exempelvis  programmering och systemutveckling, programvaruutveckling, IT-konsult och objektorienterad programmering och systemkonstruktion och programmering.

  • Enligt arbetsförmedlingen har arbetstillgången för systemerare och programmerare varit god de senaste åren och arbetslösheten ligger idag på en lägre nivå än genomsnittet för samtliga yrken. Arbetsmarknaden väntas vara oförändrad för systemerare och programmerare under 2009 även om efterfrågan kan minska något. Arbetsförmedlingen bedömer att på fem till tio års sikt är möjligheterna till arbete goda för systemerare och programmerare.
  • I framtiden väntas efterfrågan bli störst på datautbildade med en längre utbildning eller specialist kompetens av olika slag enligt arbetsförmedlingen. Eftersom utvecklingen på Data/IT-området är snabb kommer datautbildade som ständigt vidareutbildar sig och anpassar sig till kraven på kompetens att klara sig bäst på arbetsmarknaden. För datautbildade med kortare utbildning kommer det att vara en fortsatt hög konkurrens om de lediga jobben.

Enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) lönestatistik från 2007 tjänar en dataprogrammerare i åldern 25-39 i genomsnitt 33700 kr/månad medan en dataprogrammerare i åldern 40-64 tjänar i genomsnitt 39100 kr/månad.

Referenser:

Arbetsförmedlingen (AMS).

Statistiska Centralbyrån (SCB).