on20171122

Sömmerska / Tillskärare

Sömmerska / Tillskärare

Sömmerskor och skräddare arbetar med att sy upp eller göra ändringar på klädesplagg åt en privat person eller ett företag. Traditionellt så arbetar en sömmerska med lätt sömnad medan en skräddare ägnar sig åt tung sömnad. För att få kalla sig skräddare måste man genomgå särskilda skräddarprov. Det finns inga särskilda prov för sömmerskor utan en utbildning från en erkänd hantverksskola räcker. Arbetsplatsen kan vara inom industrin som konfektionssömmerska/skräddare eller på en ateljé. Sömmerskor och skräddare kan även arbeta på varuhus eller i en butik med att göra ändringar på plagg åt kunder. En tillskärare skär utifrån ett mönster ut i tyg de delar som ska sättas ihop till ett klädesplagg. Mönsterkonstruktion kan även ingå i arbetsuppgifterna för en tillskärare. En genomsnittlig månadslön för en sömmerska, skräddare eller tillskärare ligger vid 25-39 års ålder på ca 26000 kr/månaden och vid 40-64 års ålderpå ca 25600 kr/mån.

  • Arbetsuppgifter

  • Utbildning

  • Framtid

  • Lön

  • Bra länkar

  • En sömmerska syr och gör ändringsarbeten av kläder samt ritar mönster till plagg utifrån en kunds mått och önskemål. En sömmerska kan arbeta inom konfektionsindustrin eller med hantverksmässig sömnad av kläder. Oftast så arbetar en sömmerska med lätt sömnad som till exempel klänningar. Till skillnad från en skräddare måste inte en sömmerska genomgå skräddarprov utan det räcker med en utbildning från en erkänd hantverksskola som till exempel Tillskärarakademin i Stockholm.
  • Arbetsuppgifterna för en skräddare liknar sömmerskans men skräddaren arbetar oftast med så kallad tung sömnad vilket innebär att man arbetar med tjockare tyger och syr upp kostymer och rockar. Skräddare kan vara specialiserade på dam eller herr skrädderi och vissa skräddare kan också vara inriktade på viss typ av plagg som till exempel uniformer eller teaterkostymer. För att få kalla sig skräddare måste man genomgå särskilda skräddarprov vilket även kan kallas gesällprov. Skräddarprov är ett bevis på att man kan sitt yrke.
  • Tillskärare skär ut delar av plagg efter mönster och konstruerar med hjälp av datateknik mönster. Tillskärare kan även arbeta med mönsterpassning av mönstrade tyger eller gradering vilket betyder förminskning och förstoring av mönster. Idag sköter många företag tillskärningen helt med datorteknik och datorskär. Det är därför idag viktigt för tillskärare att de har intresse och utbildning i datorteknik.
  • Sömmerskor och skräddare arbetar ofta som egna företagare i ateljé. Arbetet kräver oftast att man kan behärska alla moment i tillverkningsprocessen från måttagning till att konstruera mönster, tillskärning och utprovning även om många sömmerskor och skräddare samarbetar med till exempel en tillskärare. En sömmerska eller skräddare kan även vara anställd av varuhus eller butiker för att göra ändringar av plagg åt kunder.
  • En konfektionssömmerska arbetar inom konfektionsindustrin där serietillverkning av klädesplagg sker. Inom industrin kan en sömmerska sy hela plagget men det är vanligare att en sömmerska syr en viss detalj eller del av ett plagg och att plagget sedan överlämnas till nästa sömmerska som i sin tur har ansvar för att sy en annan del av plagget. Att arbeta som konfektionssömmerska kräver vissa tekniska kunskaper eftersom det förekommer att man mer och mer arbetar med maskiner.
  • Den högsta skräddarkonsten kallas på franska haute couture och den har sin högborg i Paris eller New York. Inom haute couture sys exklusiva plagg upp för modevisningar och för kunder som har råd att betala de enorma summor ett haute couture kostar. För att få använda sig av begreppet haute couture krävs traditionellt i det kontinentala Europa att ett skrädderi är medlem i Chambre Syndicale de La Couture och har minst 20 anställda som leds av en erkänd konstnärlig chef. Andra krav är att man måste producera minst 50 plagg och ha minst två visningar per år. I Sverige finns i dag inga skrädderier som räknas som haute couture även om det finns enskilda skräddare som håller liknande hög konstärlig och hantverksmässig nivå.

  • En bra grundutbildning om man vill arbeta som sömmerska, skräddare eller tillskärare är att inom gymnasieskolan välja Hantverks och Industriprogram med inriktning mot textil och konfektion.
  • Vill man bli skräddare kan man på gymnasiet välja att gå hantverksprogrammet med inriktning skrädderi. Därefter finns gesällprovsinriktade påbyggnadsutbildningar till exempel hos Komvux inom dam och herrskrädderi och klänningsskrädderi på tre terminer. Ett alternativ är att efter gymnasiet gå som lärling hos en skräddare i 3 år och sedan avlägga ett gesällprov. Efter att ha varit yrkesverksam i 6 år kan en skräddare avlägga mästarprov. Gesäll och mästarproven organiseras av Stiftelsen Hantverk & Utbildning och granskas av skräddare från Sveriges Skrädderiförbund. .
  • Yrkeshögskoleutbildning (YH) med inriktning mot sömmnad/skrädderi finns i Borås och Uddevalla. I Borås kan man gå en 2-årig Tekoutbildning hos Proteko medan Komvux Uddevalla har en 2-årig utbildning inom Skrädderi.
  • Vid Tillskärarakademin i Stockholm, Göteborg och Malmö finns utbildningar inom skrädderi och sömnad samt utbildning till till mönsterkonstruktör/tillskärare. Utbildningarna är avgiftbelagda men studiemedelsberättigade. Tillskärarakademin i Göteborg har en tvåårig påbyggnadsutbildning i skrädderi inriktat på teaterkostym/historiska dräkter.

  • Gemensamt för sömmerskor, skräddare och tillskärare är arbetstillgången har minskat på grund av att den svenska tekoindustrin de senaste åren har genomgått rationaliseringar och flyttat en stor del av arbetstillfällena utomlands. Många sömmerskor och skräddare arbetar även i större utsträckning inom detaljhandeln eftersom konfektionstillverkade kläder har tagit över marknaden.

  • Skräddare, ateljesömmerskor och tillskärare i åldern 25-39 tjänar i genomsnitt enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) lönestatestik från 2016 ca 26000 kr/månaden.

Referenser:

Arbetsförmedlingen (AMS)

Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO).

Sveriges Skrädderiförbund

Statistiska Centralbyrån (SCB)

Rosenkvist, A., 2007. Trådfint. Dagens Nyheter. Available:
http://www.dn.se/sthlm/tradfint-1.547832 [Accessed May 2009]